De lär ju nog uppträda flera gånger så vem vet kanske det då blir min tur att få fara och lyssna på dem, den som väntar på nå gott...
I eftermiddags ville gossen komma med och springa tillsammans med mig. Hjälp sån fart han hade där ute i skogen när han skuttade lätt på skogsstigen. Han sprang och förklarade att om man är tio år så är man spänstig och lätt på fot men va mån om att poängtera att han inte tycker att jag är gammal och klumpig.... gjorde mitt bästa för att hänga med men skippade nog glädjeskutten som han körde med alltid nu som då. Dessutom så hotade han med att nästa gång så springer vi längre och i ett hårdare tempo.
Väl framme så låtsades jag se cool ut fastän jag var svimfärdig, gossen tittade ner på mina smutsiga fivefingers och sa "jag ser att du passade på att plock blommona samtidigt" när han såg några maskrosor som fastnat mellan mina tår. Han är allt lite lustig våran Axel.
Jag må vara gammal och klumpig men ännu hinner jag med honom fastän resultatet blir en svettig och illröd morsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar