älskade unge

Idag blir Milla tre månader fast det känns som att jag skulle ha haft henne mycket längre än så pga att vi är nästan hela tiden tillsammans. Ja-a vad kan man annat säga att hon är för underbar, en guldklimp som väger 5.5kg och är 60 cm lång.
Tycker att jag återhämtat mig helt från graviditeten, ja förutom några extra  graviditetskilon som är kvar  men det stör mig inte det minsta.  Men idag när jag skulle lämna in blanketten till rådgivningen med en massa frågor om hur jag mår så konstaterade jag att jag mår bra. Ser ljust på framtiden och känner mig glad MEN när det kom till frågan om jag gråter så är ju svaret självklart ja. Jag gråter ibland när jag känner mig trött, jag kan gråta en skvätt om jag blir riktigt arg eller ledsen men det hör ju liksom till livet. Man gråter en skvätt och inser efter en stund allt som man har att vara tacksam över, torkar tårarna, snyter näsan och fortsätter att måra och på. L-I-V-E-T kallas det.

Idag efter 3 månaders kontrollen va det skönt att få ligga bredvid liten och hålla handen.

Älskade unge!