tankar

Sitter och tittar på dokumentären som handlar om tsunamin, gråter en skvätt för jag lider så med barnen som mist sina föräldrar och med  föräldrar som mist sina barn.
Går ett extra varv in i de yngsta barnens sovrum bara för att se dem, lillan ligger där med sina nylackade naglar. Ropar igen en gång åt M&A att de måste sluta prata och börja sova för klockan är mycket men samtidigt njuter jag av att sitta och tjuvlyssna på dem, vilken tur att vi har varandra.