livstecken

Halloo, vi lever nog fastän det varit tyst på bloggen. Tystnaden beror på att sommaren äntligen kom så vi packade lite stuff i väskan och drog ut till villa, där har vi alltså huserat hela veckan, Milla, Jocke och jag. Dagarna har varit näst intill lite kriminellt slöa. Jag har mest umgåtts med Millis och när hon sovit så har jag legat och solat och läst eller lyssnat på någon intressant sommarpratare. Märks att semestertiderna är förbi för båttrafiken har varit nästan obefintlig.  Jag har kunnat både sola och simma naken och levt värsta nudistliv på förmiddagrna. Skönt har det varit men kroppen fick nog en smärre chock av allt simmande för nu sitter jag här hemma snuvig och har stegring, typiskt.

Samlade mina sista krafter igår trots flunssan och for hem och storstäda så nu är vi redo Millis och jag att hämta hem en ivrig Oona från förskolan klockan 13 och om vädret tillåter så tänker vi spendera hela eftermiddagen på stranden för det gäller verkligen att ta till vara dessa få soliga dagar som denna sommar bjuder på.

Fiska gjorde vi också en kväll, ingen napp. Undrar om det är många som är ute och fiskar med röda ballerinaskor??

Sen blev storfiskarn smått irriterad på sitt sällskap när hans förta kast resulterade i att linan gick av och slanten sjönk ner. Där satt jag i båten och skrattade och tyckte att det var hur lustigt som helst. Dom som känner mig väl vet att det är sådant som jag kan skratta en hel vecka åt, ett gott skratt förlänger livet.